Jag började intressera mig för Whisky redan som 10-åring. Jag såg spagetthi-westerns och ville vara som Clint Eastwood. Det var inte så svårt. Jag hällde upp väldigt lite äppeljuice, alternativt trocadero, i ett lågt, brett glas, och gick och smuttade på i mina hemsydda chaps. När jag nu var på BOX WHISKYFESTIVAL och spelade fick jag smaka den bästa whiskyn hittills i mitt liv, den var samma årgång som jag, 81. Det var fint där i Box, Höga kusten är ju fint. Fick se destilleriet, det kändes som man var i ett av Jan Lööfs seriealbum.

Sommaren i City, 1990, kommer ni ihåg den? Jag kommer knappt ihåg den, i mitt fotoalbum finns ett kort som det står “Sommaren-90” under. Där sitter jag i badbyxor, på en plastkrokodil, på en strand. Hursomhelst, vi spelade på torget i Umeå. Det var supermycket folk, jag gick förbi en blomkruka på väg upp till scenen och fick grönska på vit-brallorna. En kvart av renhet, sen var det kört. Smutsen finns inuti en.

Jag fick tvätta dagen efter. En polare ringde. Hon frågade “Hur känns det inför i morgon?” Jag ba: “Det känns råbra! Jag är riktigt spelsugen.” Hon ba: “Men alltså, jag tänkte mer på att du fyller 30 imorgon. Hur känns det? Hur har du tänkt fira?”
Och så jag ba: “Just det. Ja. Alltså, vi ska spela på Angsjöns camping.”
Jag har bara en sak i huvudet. Det är så det är. Sen är det ju kul att fylla år, eftersom ju äldre man blir, desto smartare och snyggare blir man. Vi for i alla fall till Angsjön nästa dag. Det var bra stämning i gamla volvon. Bättre det, än att ha dålig stämning i en ny volvo. Lasse och jag hade boots på oss, vi visste ju att det var ett kullerstens-fritt ställe. Det var bra drag på campingen, livat, motsatsen till Krakeborgs camping skulle jag tro. Folk dansade och var glada, efter giget blev jag inbjuden att vara med i en manskör, Lasse såg 3 rävar, Johan och jag såg en älg och några uppstoppade fåglar.

Nästa dag var det Ö-VIKs-dax. Det var tjockt och rötigt i luften. Vi hittade ett tivoli. Oskar “vann” en guldhatt när han missade att skjuta ner en burk. Sen spelade vi bort 70 spänn, på en grej som skulle klippa av ett snöre, man kunde vinna ett X-box. Vi var grundlurade.
Vi såg slutet av Crocodile Dundee, Oskar var genuint fängslad, och blev irriterad på Lasses och Johans kommentator-röster. Giget var vilt. Hur roligt som helst. Det svettigaste hittills. Vi var genomblöta allihop. Oskar drog någon vals om att svett är kiss. “Det här är kiss” sa han, och pekade på svettdropparna på sitt bröst. Vi tog några öl, skrattade, sen fick vi skjuts av Helena hem till Umeå. Det ljusnade.